Livet leker

På vägen hem från jobbet är jag på skapligt bra humör. Har varit en stressig dag på jobbet, men jag gick därifrån utan särskilt mycket hängande över huvudet., det är en ganska bra dag helt enkelt. Dock kommer den att bli bättre. Har fått hjälp med att hämta barnen på dagis och jag har fått reda på att maten står lagad på bordet när jag kommer hem.

När jag kliver innanför dörren möts jag av en vacker kvinna som ligger på golvet o särar på benen, det är bara att kliva på välkomnar hon, tackar, säger jag.
Medan jag klär av mig ytterkläderna så vräker hon komplimanger över mig;
- Vad snygg du är i skägg
-  Vad stilig du är.
osv osv… Allt medan hon fortsätter att ligga på mitt golv o sära på benen.

Sluta säger jag, jag rodnar ju snart.
Känner hur den färdiga maten doftar  från köket och jag hinner precis tänka att; det här är livet.

Då! som en blixt från klar himmel kommer jag tillbaka till verkligheten.

Hejdå barnen säger ex-frun, vi ses imorrn! Sen tar hon med sig sin nya pojkvän, och sin snygga kompis och drar vidare på nya äventyr, medan jag är kvar hemma med två barn och pyttipanna..

Ännu än kväll på Facebook kanske?

Fototriss – Nära

Söndagsaktiviteten fototriss var nu ett tag sen jag höll på med. Tänkte att jag skulle försöka ta upp det igen i den mån det går. Bara för att utmana min kreativitet lite. Dagens triss är något inspirerad av Carlbom foto som jag tycker tar mycket roliga bilder på Sin dotters Duplo.

Den första bilden representerar temat på två sätt. Hoppas jag inte behöver förklara vilka.

Den andra gillar jag pga att den visar vilka härliga färger leksaker ändå har.

Den sista blir en närbild på min lekkamrat medans jag tog bilderna.

Fler snygga fototriss hittar ni här.

Barnbilder

Nu när man har en egen kamera så skulle det väl vara f*n om man inte lärde sig att ta kort på barnen. Men det är en tuff uppgift, speciellt hemma i lägenheten där det ofta är lite skumt, och barnen är ju inte kända för att sitta stilla. Än så länge har jag inte haft råd att skaffa mig en ordentlig blixt, så jag får nöja med den inbyggda eller så får man vara kreativ med fönsterljuset.

Fick en bra utmaning att börja med nu när Malte fyllde år, av sin farfar fick han kläder som var köpta på MiniBee i Mariefred. En butik som ägs av en släkting till oss. När han köpte dem så lovade han att vi skulle skicka lite bilder på barnen i deras nya kläder, tyvärr har jag inte hunnit ta några bilder på Matilda i hennes tuffa klänning, men Malte lyckade jag fånga på några bilder.

Tänkte be om lite kommentarer då jag inte redigerat bilder som har syftet att visa upp kläder tidigare. Är det lagom mycket redigering av bilderna? Jag använde lite olika sätt att redigera, men jag ville inte göra bilderna svartvita då det inte skulle gynna kläderna.

BiB, är det nu man ska börja på allvar?

Den här stackars bloggen har fått vara väldigt ensam på senaste tiden, ensam och övergiven av sin husse som verkligen inte har haft någon lust eller inspiration att rasta den. Har dock haft lite besökare som varit inne och hoppats på att det var dags för hundtricket igen.  Nu äntligen har jag skaffat mig en anledning att på allvar ta tag i kopplet och släpa ut den förslappade bloggen i parken igen. Nu har tillfället som jag väntat på i flera månader inträffat. Alla i min närhet borde veta vad jag menar eftersom jag har tjatat hål i öronen på dem om mina förtvivlade försök att skaffa utrustning till min kvällshobby.

Tanken började pyra i våras när jag fick händerna på en skönhet som väckte mitt intresse.  Innan jul fick glöden lite luft och började brinna lite smått i kanterna när jag insåg att jag skulle få ut lite försäkringspengar för mitt knä. Tyvärr kom det saker i vägen som gjorde att jag var tvungen att skjuta på planerna. Efter jul brast lågorna ut i en rejäl eld när jag tog tag i mig själv och bestämde mig.

Dock var det en seglivad eld som vägrade gå över i perfekt grillglöd dels pga snålhet från mig och dels på anledningar som jag skyller på andra.

Men idag, idag inträffade det som jag likt ishallsbygget i katrineholm inte vågade tro på förrän den fanns där.

Idag har jag fått en egen komplett systemkamera! Det kan verka som en skitgrej för många, men för en småbarnsfar som har levt som student under det senaste halvdecenniet så är ett sådant inköp en stor sak. Jag hoppas nu att jag kan lära mig så mycket som jag trott och verkligen bli duktig på att fotografera. Har även anmält mig till en högskolekurs i fotografering som jag tror mycket på.  Får se om jag kommer in på den.

Så, förhoppningsvis kommer det att bli mer aktivitet här i fortsättningen. Kan börja med att presentera två oredigerade bilder från dagen, den första är min allra första någonsin med den här kameran och den andra är dagens bästa bild. Lyckligtvis blev det en av varje på barnen

MuppMatilda

Tittut Malte

Säsonga med barn.

Den senaste trenden inom semestra med barn har tydligen varit att ta med dem på tågluffen, man gör resan till målet och hinner visa upp många olika platser för sitt barn. Som vanligt med trender så vet man inte vem som kom på det eller vem som utövar det. Men jag kan ju erkänna att jag har funderat på hur det skulle vara några gånger.  En vacker dag när jag också får ta ta ut semester och har pengar över att resa någonstans..

Visst kan det vara jäktigt för barnen, men det kanske är lärofyllt för hela familjen, få lära sig att ta dagen som den kommer och inte ge upp vid första planmiss, för det blir missar mot planen, jag lovar.

Nästa steg i detta kanske är att säsonga med barn Maria nämnde precis att de söker en bagare i Ramundbergen där hennes syster jobbade förra vintern.. Då börjar tankarna börja vandra.

Tänk om det fanns dagis som hade platser till barn som inte är skrivna på orten. Tänk om man tillsammans med några fler barnfamiljer skulle ta sitt pick och pack och flytta norrut över vintern och söderut över sommarhalvåret. Tänk om man kunde ha två säsongsjobb som gick i varandra så man skulle slippa de där tomma månaderna i mitten.
Visst skulle det vara roligt, att inte fastna i gamla invanda mönster, att sträva efter den stabilaste möjliga vardagen, en vardag utan toppar eller dalar, bara för att komma åt den där efterlängtade dagsrutinen som är så bekväm.

Tänk om man vågade, tänk om man orkade.

Mycket tänkande blir det.. Men i slutändan så tänker man att det ändå nog är bäst för barnen att vara på ett ställe, att ha ett dagis där de känner sig trygga, att ha sina mor- och farföräldrar nära, att ha ett stabilt jobb med en stabil inkomst för att kunna planera lite inför framtiden. Det kanske är bäst i alla fall…

Sadistiska leksakstillverkare??

Eller bara väldigt oerfarna..

Jag pratar om electrulux, kanske inte världens vanligaste leksakstillverkare, men de har tydligen gett sig in på marknaden för att marknadsföra sina riktiga varor.

Matilda har pratat i en månad om att hon önskar sig en damsugare när hon fyller år, självklart ska hon få en damsugare, och ingen plastig rosa damsugare som går sönder efter en dag utan en ordentlig från just electrolux som ser ut som en riktig. Man hade ju kunnat tycka att e-lux kunde ha gett sig där att ha en hållbar leksak som är en replika av en riktig.  Men nej, den måste ju suga också, som en riktig.  Så att barnen fattar vad en damsugare gör. Men den kan ju inte suga för hårt för då drar den ju för mycket batteri..  Sen måste det ju finnas något att suga upp också, då säger en i designteamet; ”Ja vi skickar med en miljon minimala frigolitkulor, de borde ju vara tillräckligt lätta för att suga upp”.

Tyvärr var det ingen som testade produkten innan de släppte den på marknaden så det var ingen som märkte att sugkraften och munstycket var tvunget att sättas mitt uppe på en frigolitkul för att den sakta men säkert skulle dras in i damsugaren och att man sedan var tvungen att göra samma procedur ggr en miljon för att få upp alla.

Vad de inte heller hade tänkt på var att barnen själv kunde öppna damsugare och hälla ut alla kulor igen..

Dennis Leary nämnde någon gång att ”Don’t buy the toys that makes the noice, because the kid will push that button over and over again” (kanske inte ordagrant, men nästan) Vi har insett att detta inte är något problem, för våra barn blir inte besatta av ljud-leksakerna. Puuh, tänkte vi va skönt då kan vi ge barnen de leksaker de vill ha, utan att vi blir galna på kuppen. Tji fick vi då gör man en leksak som spyr skräp omkring sig istället…

Suck…

Bilduppdatering..

Sen jag lämnade tillbaka systemkameran har jag inte varit så sugen på att fota överhuvud taget. Därför har det blivit lite bildtorka här på bloggen, tillsammans med den allmänna inläggstorkan som råder.

Jag rensade ut lite bilder från mobilkameran idag, som jag tänkte bjuda på. Det händer ganska ofta att jag tar bilder som jag tänker att jag ska blogga, men sen orkar jag inte lägga över dem på datorn. Och sånna bilder är ofta inte så roliga att titta på själv så här kommer några brottsstycken av min vår..

Modellera / bajskorv?

Hårdingen

3års present

Egen uppsättning

Tränar hårt

Klätterapa

Lära Engelska

Väntan

Väl framme

Syskonkärlek

Studentskiva

Kvällspromenad1

Kvällspromenad2

Kvällspromenad3

Dvärgar på speed?

Jag kommer inte ihåg vem det var som nämnde det, men jag har för mig att det var någon amerikans komiker som påstod att barn var som dvärgar på speed, eller något annat uppåttjack för den delen.

Jag vet inte vad som har hänt med Malte. Jag tror att jag skyller på dagis. Där får han så sjukt mycket stimulans att när han kommer hem och ”bara” är med familjen så blir han understimulerad, han får tråkigt. En annan förklaring är att han sover för mycket, vilket jag inte tror är möjligt då han sover normalt på natten och en liten stund på eftermiddagen.
De här två dagarna har Maria varit hemma från jobbet och jag har varit ledig så det har blivit en hel del leka hemma för barnen. Efter någon timme med detta så börjar alla klättra på väggarna, jag känner att jag kastar fler och fler långa blickar efter datorn, Matilda pratar högre och högre och Malte.. Ja Malte han springer omkring, klättrar upp på bordet, blir nedlyft klättrar upp på bordet blir nedlyft röjer ut grytorna i skåpen blir bortlyft klättrar upp på bordet blir nedlyft osv osv.
Nu tänker ni kanske ”varför hittar du inte på någonting med honom? ser till att sysselsätta honom”.  Det är ju inte så att jag inte försöker , men när man för tredje gången har satt sig med honom i lekrummet, med någon leksak (klossar, lego musik) och han reser sig upp springer ut i köket och klättrar upp på bordet då orkar man inte mer.

Ordet ”rabiat” kommer upp i mitt huvud så många gånger att jag måste slå upp beskrivningen på NE ganska snart så inser jag att det kanske är en överdrift. Men ibland så känns det så.

Nu har vi precis haft besök av kompisar, till oss och till barnen och de små har lekt som dårar i några timmar. Matilda har somnat i sin säng medans Malte står upp i sin, skriker och kastar omkring nallar i rummet, men det är inte så att han är arg eller ledsen, han är bara hyper.

Vaken mitt i natten, vad gör man??

Bloggar lite så klart..

Sitter här med en relativt nöjd Malte i famnen. Han har gått från att vara tröstlöst hysterisk mellan ca klockan ett och klockan 2 till att nu vara helt nöjd med livet, leker med en påsförslutare och försöker pressa in den i munnen på mig.  Jag undrar ja när han hade tänkt att gå o lägga sig. Jag vågar inte försöka ännu, med risk för att få ännu en hysterisk timme på halsen.  Jag kan symbolisera mina känslor med lite gamla arkivbilder..

Så här skulle jag vilja att Malte kände sig just nu:

Så här känner han sig, typ:

Nu har han fått leka av sig lite medan jag skrev det här, blöjbyte sen ska vi göra ett försök till att sova igen.

Gonatt, eller gomorgon kommer det väl vara när ni läser det här..

Ledigt från dagis

Inte barnen alltså, jag.  Har varit med barnen, fråmst Malte idag på förmiddagen. Tredje dagens inskolning för lillen och han klarar sig jättebra. Vi var ute hela förmiddagen och han lekte själv eller med fröknarna nästan hela tiden. En liten stund blev han lite gnällig och pappig, men då var jag ju där så det gick bra. Sen fortsatte han leka igen.

När det var dags att gå in för lunch sa en av fröknarna att jag fick gå iväg en stund om jag ville. De skulle ju bara äta, sen skulle Malte sova.  Hon tyckte att det gått så bra hittils så jag behövde inte vara med.  Så nu sitter jag hemma, käkar lite lunch själv och förbereder middagen så det inte blir så stressigt när vi kommer hem.

Ganska skönt att bara göra ingenting mitt på dagen. Visst jag skulle säkert kunna skriva något kreativt eller städa lägenheten men, njaa. Orka…

Nehe, nu ska jag diska så det blir mindre att göra ikväll.